Tänkte börja med att kommentera Agges inlägg nedan, kan säga att det inte var den trevligaste upplevelsen jag haft.
Agge kan ju inte säga så mycket om denna trevliga händelse då hon inte är vid medventandet under själva anfallet.
Jag kan däremot säga ungefär vad som hände, vi hade nyss vaknat och jag var där nere och prata med mamma och pappa, så hörde jag att det dunsa till på övervåningen, inget man reagerar på i vanliga fall kanske..om man inte är väldigt medvetetn om att man har en nyvaken kusin med epilepsi på rummet.
Jag skyndade mig alltså upp på rummet för att se vad som hade hänt och hittade agge i kramper på golvet, somsagt ingen trevlig upplevelse, ropade på mamma som kom direkt och jag började rota i Agges väska efter en tablett som jag fått tydliga instruktioner om att jag skulle stoppa i munnen på henne om hon fick ett anfall..och det gjorde jag också, ni ska veta att det är extremt lätt att få panik när man ser en människa ligga så som hon gjorde.
Anfallet gick ju tillslut över och jag och mamma fick upprepa ett antal gånger för agge att hon hade haft ett epilepsianfall.
Nu är ju allt bra igen och vi kom ganska nyss hem från stan och har inga speciella planer för kvällen än så länge.

Sådärja nu vet ni hur det är att va medom ett epilepsianfall också!
Haha ha det bra!